Tack & hej från mej
Mina vänner.
Mina kära vänner.
Mina kära FINA vänner.
Om ni alla varit här nu skulle vi suttit runt ett bord och ätit en god måltid.
Sedan skulle jag ha rest mig upp eftersom jag känt att jag gärna ville säga några ord.
Jag skulle sagt att jag tror inte att en enda av er förstår hur mycket ni har betytt för mig under den här tiden.
Jag startade den här bloggen i mitten av september för att ni skulle kunna följa mig på min cancer-resa.
Detta för att mina nära skulle kunna hålla sig uppdaterade utan att jag behövde berätta samma sak
om och om igen för olika människor.
Aldrig trodde jag väl då att den här bloggen, och kontakten med er, skulle vara något av det viktigaste
för mig, och för min chans att möta herr Cancer stark och beslutsam.
Ni har varit med när jag mått dåligt, ni har skrattat och skakat på huvudet åt
den galghumor som varit så viktig att bevara.
Framför allt - ni har varit där och för varje månad som gått så har ni blivit flera.
Tack för det!
Men nu får det alltså vara bra.
Kommer säkert att ha bloggabstinens ett tag, men jag är inte den typ av människa som kan ha
en sådan här blogg och bara skriva ibland, när lusten faller på.
För mig är det allt eller inget och det gäller det mesta i mitt liv.
Och jag kommer inte att ha tiden eller energin till det.
Så - det här är det sista inlägget från Cancer-Lotta, den gamla ruggugglan!
Och det har hänt en del med henne under det här halvåret:
Innan håret föll...
Nyrakad men ändå nöjd...
Var ju tvungen att ha lite kul mitt i eländet...
Mycket sjukhus har det varit.
En riktigt tung period. Ryser när jag minns...
Resan till Bratislava gav styrka
Dessa hatade sprutor varje kväll!
Denna ständiga trötthet
Ja, det har verkligen varit en resa och ni har varit där hela vägen!
Vad har jag då fått med mig från den här tiden?
(ja, förutom herr Cancer då, för den jäveln har ju bitit sig fast för alltid...)
Jo, jag har lärt mig att man är så mycket starkare än man tror.
Att allt blir mycket lättare om man vågar ha roligt under tiden, samtidigt som man
måste tillåta sig att bryta ihop ibland.
Jag har också lärt mig att det är viktigt att ge. Ge av sig själv till andra. Och det gäller såväl gott som ont.
Ge komplimanger, beröm men tala också om när du tycker något är fel.
Relationerna till andra människor är det absolut finaste vi har.
Men fel relationer är inte värda att ödsla energi på.
Nä, nu ska jag sluta babbla.
Många av oss syns den 10 april.
Jag väntar fortfarande på att fler av er ska säga till att ni kommer på festen.
Själv har jag redan tjuvstartat...
I morgon kväll drar vi till Filippinerna. Därmed sätter jag punkt för den här cancerresan.
Den har varit för jävlig.
Men på ett sätt så vet i fan om jag vill ha den ogjord...
Vink, vink...
Lämnar här min mailadress för er som inte finns på Facebook.
Snälla - hör av er!
[email protected]
Och så slutligen:
Puss på munnen!
Nej, så fan heller!
EN STOR FET TUNGKYSS RAKT NED I HALSEN PÅ ER!!!
!!!HA HA!!!
Er
Cancer-Lotta
söta fina Lotta, va jag kommer sakna att läsa om allt som händer dig!! Jag avvaktar en stund med att o.s.a dig angående festen, men hoppas att jag kommer att kunna gå! Ha nu en riktigt bra semester, och ta hand om dig och din familj!! Hela min familj hälsar och jag hoppas att vi träffas snart...Dante hälsar särskilt till dig och önskar att du får en rolig semester. tungkyss tillbaka gullet!!
Vad fint du skriver och summerar allt. Tycker du gör helt rätt som nu stänger bloggen och återgår till ditt normala liv igen. Hoppas du får en fantastisk semester på Filipinerna med din härliga familj! Stor kram!! Johanna
jag var ju bara tvungen att kolla det sista du skrev,och nu sitter jag här å storgråter,jag e så blödig,shit lotta vad jag kommer sakna dej å din blogg.Kollade på kort i förrgår på dej i sandvik,du sitter där med gitarren å är såå söt.ha det så jätte,jätte bra.kram,kram,kraaaam.
Ha en bra resa!
Åh, vilken final, fina Lotta!
Jag kommer och sakna dina finfina inlägg.
Ha nu en alldeles underbar resa till Filippinerna.
Jag skulle gärna vilja höra lite om Er resa när ni kommer hem. Kan du inte slänga in ett långt långt inlägg bara en gång till?
Puss i halsgropen!
Ann-Britt på öa
Licken tul la! ;OP Att jag får ha dig kvar live nu när du avslutar bloggen - det är väl en anledning till att jag vann OS-grenen "Världens (väntar fortfarande på medaljen) Lyckligaste Man". Men - stackars alla andra....
Jag tycker att du kan ge ut hela bloggen som en bok.
Den är bra och understryker bra "att man är så mycket starkare än man tror. Att allt blir mycket lättare om man vågar ha roligt under tiden, samtidigt som man måste tillåta sig att bryta ihop ibland. Jag har också lärt mig att det är viktigt att ge. Ge av sig själv till andra. Och det gäller såväl gott som ont."
Det går inte att sammanfatta bättre och därför snodde jag dina ord rakt av.
Jag kommer också att sakna din blogg och sitter också här och bölar, men jag vill inte heller läsa mer nu för nu är denna resan slut och bra är det.
Kram.
Vi ses på festen! Då kommer jag också att böla. Det brukar jag inte göra.
Kommer sakna att smita in och läsa din blogg på morgonen.. den har givit många skratt och goa leende. Önskar dig och din familj en underbar resa.. Funderar på att komma på festen din..
Men jag hör av mig.
Kram
Jag hittade din blogg rätt så sent, men den har givit mig JÄTTEMYCKET!!! Du är en underbar person (det märker man ju direkt) med så mycket livslust, kraft, mod och kärlek att man blir helt häpen.
Jag är så tacksam för att du har låtit oss alla följa dig.
Jag kommer titta till dig ibland med något mail och hoppas att det kommer dröja länge innan du får anledning att öppna din blogg igen. Du kanske tycker det ä okänsligt att ta upp en sån sak nu när du bara ska njuta, men på nåt sett tror jag inte du tar illa upp... Man blir mycket realist av att ha cancer;-)
Ha nu en underbart skön tid med familjen och ladda upp batterierna rejält.
Jag kommer inte kunna vara med på festen, men jag måste säga att jag mycket gärna hade velat. Visst är det konstigt att man kan känna så mycket för människor man inte ens har träffat? Ni kommer få det hur kul som helst! :-D Bilder från den festen kan man väl få se? ;-)
En stor, varm, lång kram till dig från mig.
Elisabeth
Tack för att jag/vi fått följa dig, att du varit ärlig och öppen med vad du gått igenom och för att du visar hur man är stark i svåra tider!
Ha en fantastisk resa så ses vi när du kommer tillbaka!
;)
Håller med alla som skrivit tidigare: Tack för en ärlig och fin blogg och ha en superskön resa och njut tillsammans med familjen.
Kan tyvärr inte komma till Vetlanda den 10:e, men jag hoppas att ni får en underbar kväll då också!
Kram
Kommer sakna din blogg men kanske får en desto större anledning att kika förbi fiket...
Kanske en lunch nån dag..
Hoppas semestern varit underbar...
Kramar i massor ...
Tack själv för att du har orkat dela din resa med oss läsare. Det har varit fantastikt att du har orkat. Kommer att sakna dig som bara den för på nåt sätt är du en del av min tid. Ha en trevlig resa med mensen(finns piller att få för att den inte ska komma)och din härliga familj. En stor tungkyss tillbaka till dig.
Kramar från Karin Lindh
