cancerlotta

Apropå gårdagens inlägg "Leva med sorg" så lät jag nog mer nedstämd än vad som var meningen.

Det ÄR en sorg att veta att man aldrig kommer att bli frisk.
Men det betyder inte att detta är någonting som överskuggar allt annat i mitt liv!
Absolut inte!

Ni som känner mig vet att jag är en positiv skit som älskar livet!
Och detta har inte ändrats för att herr Cancer har tvingat sig in i min tillvaro.
Jag smider fortfarande planer för framtiden även om jag hädanefter
kanske inte ser så långt som till pensionsåldern...

Men det positiva i mitt liv är fortfarande så enormt mycket mer än det negativa!
Många som drabbas av sjukdom eller annan sorg säger att de plötsligt ser
mycket tydligare vad som är viktigt i livet.

Detta är sant.
Men samtidigt tycker jag nog att jag var ganska bra på det även innan cancern.
Visst kan jag oftare sätta mig ner i dag och titta på mina barn och bara njuta av att de har det bra.
Visst kan jag ha mer överseende med bagateller som egentligen inte betyder något.

Men i det stora hela är jag i dag samma person som jag var innan.
Jag kanske tar saker mer med en klackspark nu och är mer mån om att strunta i saker
som inte får mig att må bra. Men jag tror inte att min omgivning märker någon direkt skillnad.
Om det är bra eller dåligt får ni bedöma själva...
;o)

De mörka tankarna kommer ibland.
Inte så ofta i dag men de kommer och då skriver jag om dem här. Därefter känns det oftast okej igen.

Tack för att ni finns, mina egna terapeuter!!!

Nu ska jag dansa vals med dammsugaren
och mazurka med dammvippan!

Puss i fotvalvet!