cancerlotta

Efter drygt sju timmar, stillaliggande på rygg i en säng, är jag nu hemma igen.
Puh!

Åkte tjugo i åtta i morse. Men sedan fick jag gå och vänta i två timmar uppe på
Onkologen eftersom Apoteket var sena med min cytostatika (cellgifterna).

Men strax innan klockan elva kunde de köra i gång. Hamnade på en tre-sal den här gången.
Tycker oftast att det är skönast att ligga ensam. Speciellt om man känner sig lite orolig och nervös.
Det är inte så roligt att bryta ihop i en allergisk reaktion om man samtidigt har en nyfiken publik.
Och en av mina rumskmarater var en dam som var väldigt sugen på att prata.
Jag lät personalen ta den smällen... ;o)

Mitt stora problem var annars att jag har varit tvungen att småfisa hela dagen, hi hi.
Jag var ju som sagt fast i sängen och försökte verkligen få ut dem de gånger
jag var på toa men det lyckades inte alltid.
Och att bajsa på en sjukhustoalett (eller annan offentlig inrättning) - det är för mig omöjligt.
Så jag låg där med mina små gaser och försökte så gott det gick att gömma dem i den ful-gula sjukhusfilten
genom att stoppa den hårt runt kroppen.
Jag tror tyvärr inte att jag lyckades så bra...haha!

Hur som helst - de började lugnt och stillsamt och allt gick bra.
De ökade takten en gång - det gick bra.
De ökade en gång till - och som ett brev på posten kom susningarna i huvudet, det började klia i munnen och jag fick svårt att andas. IGEN! FAN!

Avbruten behandling, läkaren in, mer Tavegyl och vänta i en halvtimme tills alla besvär var borta.
Sedan körde de igång igen. Jag småsov till och från hela tiden pga medicinerna.
(Och pratglada damen påpekade ivrigt att  jag snarkade.. Tack för den)

Men nu gick det bra!

Hörde ni?

NU. GICK. DET. BRA!

Timmarna gick, de ökade stadigt takten och vid halv sex var det färdigt.
Min kropp hade klarat att ta emot alla 700 ml!!!

Vilken otrolig lättnad!

För säkerhets skull fick jag vara kvar på sjukhuset i två timmar men starx innan åtta kom bilen och hämtade mig.
Nu är jag trött och sliten men samtidigt så glad.
Jag har fått den behandling jag behöver. Nu kan antikropparna åka och sätta sig på de där
cancercellerna och blockera dem.

Ha! Smaka på den ni, era jävlar!

Nya antikroppar + cellgifter nästa onsdag. Då är jag halvvägs!

Kram!