cancerlotta

Jaha, så sitter man här i dimman igen.

Grått inne och grått ute.
Ögonlocken hänger tungt och jag orkar inte kliva ur morgonrocken.
Men man är ju van vid det här laget. På söndag vet jag att jag blivit människa igen
så det är bara att ta sig igenom detta vaccum.

Har just pillat i mig mina sju tabletter. Nu klarar jag att ta hela högen på en gång.
Jag som förr hade svårt att svälja en enda tablett!
Tänk vilka förmågor man arbetar upp när man har cancer - haha!

Lurvet på huvudet växer och det är ljust, ljust. Blondin eller gråhårig kärring? Det är frågan det.
Charlie tycker i alla fall att jag ser ut som en ankunge, låter gulligt!

Väntar på att de ska ringa från sjukhuset. Sköterskan skulle prata med min läkare
och höra om jag verkligen behöver ta mina blodförtunnande sprutor längre.
I två månader har jag hållt på att ta dem varje kväll och jag är så trött på det!

Magen har alla regnbågens färger och det är svårt att hitta någonstans att sticka
där jag inte stuckit förrut. Vore så skönt att slippa dem!

Om 40 dagar får jag mina sista cellgifter.
40 dagar...

Sedan ska jag ta tillbaka mitt liv!!!

Puss♥