Upp ur hålet
God morgon!
En ny dag. En helt ny dag av möjligheter. En ny dag som är bara min och som jag fått till skänks.
Måste fylla den med något bra, känner jag.
Då menar jag inte att jag måste ägna mig åt en massa aktiviteter eller måsten.
Men jag ska försöka fylla den med bra energi - inte med depp och negativa tankar.
Har varit på väg in i den trallen några dagar nu - mörker och lite självömkan.
Men det är inte synd om mig.
Visst har jag drabbats av något jobbigt. Visst är det tungt. Men jag kan inte tillåta det att
ta över och styra mig. Då blir allt ett enda mörker och så vill jag inte ha det!
Man har alltid ett val. Och man har ett eget ansvar att se till att ens eget liv blir så bra
som möjligt. Min cancer är behandlingsbar. Det finns de som har det så mycket värre och som
verkligen har anledning att deppa.
Jag kommer att bli bra och jag har så mycket vackert runt omkring mig.
Så - nu väljer jag att dra upp mig själv ur skiten!
Två dagar kvar till jag ska in till sjukhuset igen men jag tänker inte offra de dagarna till att
fasa inför vad som ska komma.
Det är då - nu är nu!
Herr Cancer har en vilja av stål när det gäller att försöka dra ned mig i sitt svarta hål.
Men han ska fan mig inte lyckas!
Den jäveln vet inte vem han har gett sig på!
Nu är en ny dag.
Och den är min.
Den kommer aldrig att bli hans!
Puss på er!
♥ ♥ ♥
Hejja! Så ska det låta. Jag beundrar dig och att du är så stark.
Skulle behöva lite av det ibland.
Nä, lura tanken, hoppa över dom svarta hålen eller spring runt dom, man blir en djädra sprinter i hjärnan i alla fall. Kram du kämpe!
